Dit man åker och tar med sig bilen

Danmark, augusti 2011

Så efter att ha vallat de stora barnen runt om i Paris så tog vi det lilla barnet och for till Danmark. Jag har åkt bil genom Danmark ett antal gånger under uppväxten, men då var målet andra länder och Danmark fick mera vara något som virvlade förbi bilrutan. Nu var det målet, och vilket mål sedan!

Sista anhalten var Köpenhamn där vi skulle tillbringa två nätter hos min söta bror och sambo.Jag gjorde entré där genom att slänga upp dörren och förtjust utropa; ”I mitt nästa liv ska jag vara dansk!!”

Ja, sannerligen. I mitt nästa liv vill jag vara dansk.

Danmark är dejligt!!! Och efter att ha tagit färjan från Göteborg till Fredrikshavn, startade vi vår lika dejliga resa i Lökken där vi klev ur vår lilla, lilla bil, för att sova en natt i en liten, liten stuga. (Ingen överdrift. Vi hade utan större ansträngning kunnat knöka in den i vår lekstuga hemma) Här satte semesterfeelingen in på riktigt, fast några riktiga campare blir vi nog aldrig,men en natt kan vi ju se tjusningen i. Ni vet, då man suddar runt i mörkret med tandborsten i ena handen, en liten handduk runt halsen och en kissnödig 9-åring skuttandes bredvid, nervöst frågande; ”Hittar du dit vi ska?!” och lite senare; ”Vet du åt vilket håll vår stuga är?!” (hon känner sin mor hon) På morgonen rätade vi ut oss och tog bilen ner till en fantastisk och lång strand där i Lökken. Det är lixom så man gör där, tar med sig bilen. Ända ner till vattnet. Så på äkta danskt manér, ställde vi upp den en liten bit från vattnet. Man ska stå på rad, upptäckte vi. Och så ska man banka upp ett vindskydd för att på så sätt undvika att få truten full av sand när det friskar i. Alla hade vindskydd. Det är sånt alla danskar vet och så’nt vi som hälsar på lär oss med tiden.

… Ett vindskydd. Kan man tänka sig. Så självklart för vissa, och som jag älskar att inget är som hemma.

Vi hade gjort upp en rutt tvärs igenom hela Danmark, och efter Lökken styrde vi våra näsor och bilen mot Randers och ”Randers Regnskov”, två stora kupoler med djur och klimat från olika delar av världen. Här finns allt från pyttesmå myror till lite större djur som man möjligen hört talas om, och också såna som genom sin uppenbarelse såg till att överraska oss en smula. Har ni barn så är det här stället väl värt ett besök! Se upp bara för kissnödiga fladdermöss. (Upplysningsvis kissar de bara medan de flyger. Himla bra uträknat om man betänker var kisset hamnar om de skulle göra det hängandes uppochner) Nåväl, efter att rätt framgångsrikt ha parerat skurar av fladdermuskiss, knäppt två miljarder bilder, närapå blivit biten av en papegoja i huvudet (jag, såklart. Vem annars?) så fortsatte vi färden mot Legoland.

Titta! Där hänger han och liksom laddar…

”Hela da’n får vi arbeta, vi får jobba vi får gneta…”

Legoland

Även en smula (läs; ”hysteriskt”) karusellrädd människa som jag, älskade Legoland. Jag testade friskt ”Barnens Pariserhjul”. På tok för högt! (noterade dock att många treåringar inte verkade tycka det) Efter detta måtte jag ha drabbats av akut hjärnsläpp, eftersom jag efter att högtravande ha yttrat följande mening; ” Man skall gå emot sina rädslor!!” parkerade rumpan i en karusell jag drömt mardrömmar om i efterhand. Vi hissades upp i en rund gummiflotte för att sedan tippas ner i en brant rutschbana med vatten. Jag kan säga att jag för några sekunder kunde skåda ljuset. (kan möjligen ha varit mannens mobil som lyste upp lite när han filmade mitt hysteriska gapande på väg ner.)

Så här i efterhand ser den inte så skräckinjagande ut, men jag kommer för alltid referera till den där dagen som dagen då jag såg ljuset i en karusell som närapå tog livet av mig.

Förutom det vatten som stänkte under vansinnesfärden i nära-döden-karusellen så bjöd även Danmark på lite regn. För att själva kunna styra plasket så tillbringade vi en dag på Lalandia. Man kan älska äventyrsbad och så kan man inte göra det. Jag tillhör den senare kategorin. Älskar man äventyrsbad så är det nog ändå hit man ska åka. Av ljudnivån och antalet glada ansikten att döma så är det här stället himla roligt, men jag kan inte hjälpa det, äventyrsbad är helt enkelt inte riktigt my cup of tea.

Sista anhalten på vår resa var då Köpenhamn. Här får och kan man inte missa Tivoli, (Nä, inget mera karusell-testande här inte. Många av mina misstag gör jag faktiskt bara en gång). Fantastiskt ställe! Vackert, välbesökt och inte likt någonting hemma. Naturligtvis ville jag också vila ögonen i nå’n inredningsaffär, eller två, (som den inredningsnörd man är så är ju Danmark ett Mekka). Letade rätt på butiken ”Fil de fér” som jag hört talas om. Om jag återvänder till Köpenhamn efter en miljonvinst så ska jag leta upp den igen.

Wauwau!

Jotack! Som sagt, om jag någon gång känner för att dränera plånboken lite så kan jag mycket väl tänka mig att göra det här!

 Som sanna turister så kikade vi också på slottet, och vakterna med sina höga, fluffiga svarta huvudbonader. Sedan traskade vi runt i kvarteren runt Nyhavn, fotade åååade och oooade över hur fin den här staden är. Hur vänlig och hur den liksom har en aura av Sydeuropa över sig.

Tror jag tappade räkningen på hur många gånger brorsan skrek; ”Akta!!” till mig, då jag parkerade fötterna mitt i cykelbanan i tron på att det var trottoaren jag stod på. De cyklar fort i Köpenhamn kan jag tala om. Framförallt cyklar de väldigt mycket.

 Äta bör man annars dör man och åt gott och MYCKET (nästan pinsamt!!) gjorde vi bla på underbara Let’z sushi”. (Tror kocken sent skall glömma detta matglada gäng. Väldigt sent. Tror att vi satte Sverige på kartan lite där, om ni förstår vad jag menar.)

Vi viftade hejdå och på återseende, till fina Köpenhamn. Körde över bron med sikte på Hälsingland igen. Konstaterade nöjt att Sverige inte är så himla pjåkigt det heller när vi for förbi vajande gula åkrar och små fina städer. Stannade till i Gränna, klippte till med en polkagrisstång eller om det var tio, pekade glatt ut säkert fem städer och ställen där vi sa att; Titta vad fint! Hit måste vi bara åka! Vi MÅSTE åka tillbaka hit!

Och lilla T hon trivdes i Danmark. Hon trivdes bland kissnödiga fladdermöss, våghalsiga karuseller, bad-både inom och utomhus, friluftsteater med vattenstänk på Legoland, och hon trivdes i sin fina ansiktsmålning, med sitt äkta körkort för legobil i ett snöre om halsen.

Och hon vågade sticka in fingret här och trycka på knappen när ingen annan vågade.

Vi bokade rum på Kro i Billund, prisvärt och dessutom ingick entrébiljetter för två dagar på Legoland i priset. En gratis-buss hämtade upp precis utanför dörren på förmiddagarna- enklare kan det inte bli. Kolla in Sembo för bra boenden.

En fantstisk vecka. Så fantastisk att vi bestämde oss för att ”göra” Danmark igen, följande sommar. Men så tokigt det kan bli, för vi bestämde oss för Danmark men hamnade i… Syd Frankrike!!  (Detta har dock inget med mitt, milt uttryckt, bristfälliga lokalsinne att göra, var inte oroliga, någon måtta får det ju vara.)

…Men mer om detta i ett senare inlägg.

– Jag hoppas du följer med?